Vinkväll! (ovanligt)

Det här med att jag och sara delar en flaska vin (eller 3?) under helgerna (eller på vardagar?)
Vekar har blivit någon slags vana. En ganska mysig vana :)

Lite dimmigt igår, men absolut inte tillräcklig egentligen.
Höjdpunkten va ju faktiskt när jag trillade över tröskeln och fick världens skrattattack
(fast det gjorde ont som fan i min stackars lilla fot :/)
Ja ni fattar ju, om den sådan sak är SÅ kul, så var det inte tillräckligt dimmigt och ganska tamt :P

Så, nu har jag skickat iväg prinsessan för att hämta mat+stekpanna+heatlotion.
Mat för att äta, stekpanna för att laga mat i och heatlotion för...
Öh, min handled som börjar bli otroligt sliten efter att kryckande och så saras rygg som tydligen bestämt sig för att börja strejka, eller iallafall trackassera henne. Ischigt!

Åt förresten en gustav adolfs bakelse till frukost. Fy i helvete vad fuckat.
Den va sååå söt, sååå sliskig och jag menar, om JAG tycker att något är sött eller mäktigt så kan man lita på att det verkligen är det! Jag menar, jag är en sådan om lätt kan käka en chokladkaka eller
ett par munkar direkt när jag vaknar om jag vill (fast det brukar bli kaffe och cigg till frukost!)
Och så älskar jag spunnet socker... Ni fattar :)

Så, nu ser det ut som att vi ska sätta igång att laga mat (riktig bondmat!)
Sen är det väl snart dags att öppna vinflaska nummer två, relax!

Ciao!

xoxo

Feel the pain!

Igår trillade jag 2 gånger och slog i och landade på min opererade fotled.
Satans jävla ont gjorde det, satans jävla ont gör det fortfarande!

Idag vaknade jag med den där otrevliga känslan som gör allting svart och hemskt!

Jag är förbannat less och bra sugen på att ge upp helt enkelt...

Easy come, easy go?

Nej, usch! Det är lögn och lite hitte på.
Det var inte lätt från början, och det är inte lätt nu heller. Fast det kanske verkar som att det är det?
Alltså, det har sällan varit såhär enkelt att spela, låtsas, skratta och stå på benen (öhm, kryckorna?)
Det är väl eg aldrig enkelt när man känner att man måste något eller att något är eg rätt, fast man inte vill? Det är slitsamt och ganska så hemskt...
Hade faktiskt varit mkt enklare om man varit känslokall och viljelös i såna här situationer.
Jag tror ni fattar vad jag menar! Tänk! Tänk!!!

Förresten finns det planer och möjligheter som håller hjärnan klarare och hjärtat borta så att säga.
Det tröstar lite när man vet att det kanske finns äventyr framför en.
När man vet att möjligheten finns att ändra om allt, börja om, göra annorlunda utan något av
allt gammalt i släptåg. Låter lite som att fly ;) haha. Det kanske det är?
Spännande spännande!
Vad har Annie i tankarna tro? Vad har hon någonsin INTE i tankarna? :P Hehe

Så, jag är jättejättesugen på att fixa mat, föda, käk.
Men! Lite tomt här och så otrooooligt jobbigt att hoppa på de förhatliga jävla förbannad äckelkryckorna, ända ned till affären (spelar ingen roll vilken, alla är långt bort)
Och pizza känns så himla Bläää!
Så, vad gör man?
Jo, man fortsätter sitt kedjerökande och kaffedrickande och biter om och ler! För helvete!

:D

RSS 2.0